hipkid

Allting blir så svart på vitt med Facebook. Jag hatar Facebook. Och älskar det. När man är vänner eller nya bekanta skickar vi vänförfrågan, när vi söker kontakt, vill uppmärksammas eller dummas oss kör vi Poke me. Blir vi tillsammans, är vi syskon eller släkt så talar vi om det för alla 789 vännerna på Facebook.

Jag skulle vilja säga att allt på Facebook är ren och skär falsk marknadsföring. Skämt som inte finns, eller som finns och som måste berättas för allesammans, snygga partybilder taggas med inga osmickrande pics. Eviga dialoger på varandras status, gratulationer till folk vi skiter fullständigt i. Allt för att visa upp våra bästa sidor. Som sällan är lika många som de dåliga.

Men när det inte går som vi vill då ser vi till att untagga, tacka nej till event till nån vi helst vill undvika, bryta förhållandestatusen så att alla får ta del av det och varför inte skicka en vänförfrågan endast för att senare ha möjligheten att bryta den. Break-ups, vänskaper som tar slut och hjärtan som krossas - allt blir offentliga handlingar. Det sägs att handlingar säger mer om en person än vad som faktiskt sägs rakt ut. Inget är mer symboliskt idag än att skicka en förfrågan av något slag för att sedan en dag kunna dra tillbaka det. Just to piss somebody off eller make a statement. Your pick.