Lika barn säger som det är
När vi var små lekte vi alltid med den som hade de senaste leksakerna eller som fick tugga snask i veckodagarna. Om hon var lojal spelade inte så stor roll i vårt val av bästis. Hela skolan var ett rankningssystem. Barnen med bäst förmåner lekte, de med sämst lekte – lika barn leka bäst.
Med det sagt var hela lågstadiet, mellanstadiet och till stor del högstadiet bäddat för konflikt och skitsnack. När en bästis pratade med någon annans bästis handlade det inte om utbyte av leksaker utan om det sociala. I barnens värld är detta inte att ventilera utan att snacka skit. Och när den som blivit baktalad ifrågasatte var svaret alltid: ”Nä, det var inte jag…” med stammande röst och flackande blick. Varför sa man inte bara som det var? Man gillade ju ändå inte henne så värst mycket förutom för hennes leksaker.
Idag umgås vi inte med dem bästisarna som har flashigast mobil eller som styr den senaste trenden. Hoppas jag. Ändå är det många som inte förstår värdet av vänskap. Om Du ogillar din väns beteende slutar du antingen umgås med henne eller hjälper henne att bli bättre. MAN TALAR INTE ILLA OM FOLK OCH SEN GULLAR MED DEM. Men gråzonen finns. Att umgås med en kompis man ogillar för att man har gemensamma vänner – tough one. Dock finns bästisarna kvar ibland oss som gör om samma misstag. I vuxenvärlden snackar man inte skit* hoppas jag, man ventilera sig. Ventilera och står för vad man tycker. Ventilera och hoppas på att kamraten din inte är bästis med dig bara för dina leksaker eller godisbitars skull.
*att tala illa om någon annan utan att stå för det/att sprida lögner.
/Anna.
photo: thisislondon.co.uk
